Du får ta in 10 liter sprit, 20 liter starkvin, 90 liter vin och 110 liter starköl till Sverige från ett annat EU-land – så länge det är för eget bruk. Det här är riktvärden, inte absoluta gränser, men överskrider du dem måste du kunna bevisa att alkoholen inte är avsedd för försäljning.

Många svenskar handlar alkohol i länder som Tyskland, Estland eller Danmark på grund av lägre priser. Det är helt lagligt, men bara om vissa krav uppfylls. Tullverket har tydliga riktlinjer – och det är din skyldighet att känna till dem innan du kliver ombord på färjan eller packar bilen.

Vad menas med ”eget bruk”?

Eget bruk innebär att du ska använda alkoholen själv eller dela den med vänner och familj – utan att sälja vidare. Det spelar ingen roll om du bara bjuder på ett bröllop eller en grillfest. Så länge du inte säljer, räknas det som privat konsumtion.

Men myndigheterna tittar också på andra faktorer än bara mängden:

• Hur ofta du reser

• Hur mycket du tar med dig varje gång

• Om du har alkohol förvarad hemma

• Hur du transporterar alkoholen (t.ex. i kartonger vs i bagageutrymme)

• Om du har tydliga kvitton

Därför kan även mindre mängder beslagtas om det finns misstanke om att alkoholen är avsedd för vidareförsäljning.

Tullens riktvärden – inte taket, men en gräns att ta på allvar

Tullverket i Sverige använder sig av så kallade ”riktvärden” för att avgöra vad som kan anses rimligt att föra in. Tabellen nedan visar vad du får ta med dig från ett annat EU-land – förutsatt att det är för privat bruk:

Om du håller dig inom dessa mängder är det i praktiken sällan några problem. Men om du överskrider dem måste du ha dokumentation och ett trovärdigt syfte.

Vad händer om du tar in för mycket?

Om Tullverket misstänker att alkoholen är för annat än eget bruk kan den beslagtas, även om du inte har överskridit riktvärdena. I värsta fall kan du åtalas för olovlig införsel eller smuggling, vilket kan ge böter eller i grova fall fängelse.

Du kan också bli av med din bil om alkoholen transporteras i fordonet och det klassas som hjälpmedel vid brott.

Kan man ta in mer om man delar upp på flera personer?

Nej, varje person som reser måste följa riktvärdena. Det är inte tillåtet att skriva kvitto på någon annans inköp eller föra in dubbla mängder genom att hävda att det är för två personer – om det i praktiken är du som har köpt allt.

Reser du med barn gäller särskilda regler. Barn under 20 år får inte föra in alkohol alls – oavsett om det är till dig eller någon annan.

Alkoholen måste fraktas av dig

En annan viktig regel är att du själv måste ha transporterat alkoholen från inköpslandet. Det räcker inte att du har beställt den via nätet eller bett någon annan ta med den åt dig. Då klassas det som distanshandel, vilket kräver att du betalar svensk alkoholskatt och moms.

Sammanfattning: Lagligt – men inte gränslöst

Du får ta in alkohol till Sverige från andra EU-länder för privat bruk – men bara inom vissa riktvärden och med rätt avsikter. Tullverket gör en samlad bedömning, och det är du som resenär som måste kunna styrka att allt är i sin ordning.

Var ärlig, dokumentera dina köp och känn till reglerna så slipper du onödiga problem vid gränsen.

Det finns idag 195 länder i världen. Av dessa är 193 medlemmar i Förenta Nationerna (FN), medan 2 – Vatikanstaten och Palestina – har observatörsstatus. Det här är den officiellt erkända siffran enligt internationella organisationer som FN och Internationella valutafonden. Men svaret kan variera beroende på vem man frågar, vilket gör frågan mer komplex än den först verkar.

Många undrar över detta eftersom siffran inte är statisk. Länder kan försvinna, slås samman eller bildas – som när Sydsudan blev självständigt 2011. Samtidigt finns det självutropade stater, som Taiwan, som inte erkänns av alla men som ändå fungerar som de facto-länder med egen regering, ekonomi och gränser.

Vad räknas som ett land?

Ett land är en självständig, suverän stat med ett definierat territorium, en permanent befolkning, en regering och kapacitet att ingå relationer med andra stater. Det är FN:s definition som ligger till grund för de 195 länderna som erkänns idag.

Men det finns fler områden som uppfyller vissa av dessa kriterier men inte alla – till exempel:

• Taiwan: Har egen regering, ekonomi och försvar, men erkänns inte av FN eftersom Kina motsätter sig detta.

• Kosovo: Erkänns av över 100 länder men inte av alla FN-medlemmar.

• Västsahara: Kräver självständighet men kontrolleras till stora delar av Marocko.

Dessa exempel visar att geopolitik och diplomatiska erkännanden spelar en avgörande roll i vad som officiellt räknas som ett land.

En värld i förändring

Att det idag finns 195 länder betyder inte att det alltid har varit så. Kartan har ritats om många gånger i historien. Gamla imperier har fallit, nya nationer har bildats. Europa har genomgått flera omvälvningar under 1900-talet, med Jugoslaviens upplösning och Sovjetunionens sammanbrott som tydliga exempel.

Även i framtiden kan antalet länder förändras. Det finns flera självständighetsrörelser runt om i världen, till exempel i Katalonien, Skottland och Kurdistan. Skulle någon av dessa lyckas skapa en självständig stat, kommer siffran att öka.

Länder med olika erkännanden

För att tydliggöra komplexiteten visar tabellen nedan skillnaden mellan FN-medlemskap och verklig självständighet:

Detta visar att internationell politik ibland trumfar geografisk och administrativ verklighet.

Varför är det viktigt att veta hur många länder som finns?

För många är det bara en fråga av nyfikenhet eller allmänbildning. Men för företagare, diplomater, journalister och resenärer är det kritisk kunskap. Den påverkar handelsavtal, visumkrav, tullar, utrikespolitik och hur nyheter rapporteras.

Dessutom är det centralt i utbildningsväsendet, särskilt inom geografi, historia och samhällskunskap. Att förstå hur världens länder är organiserade ger bättre förståelse för globala händelser och konflikter.

Slutsats: Ett svar, flera perspektiv

Det korrekta och mest vedertagna svaret är att det finns 195 länder i världen idag. Men detta är inte ett statiskt faktum. Politiken, historien och det internationella samfundets dynamik gör att antalet kan förändras. Det kräver att vi både kan den officiella siffran och förstår de nyanser som finns bakom.